Ortorexi, läkning, mina olika kroppar och varför jag älskar denna mest.

 

 

 

När jag var 15 år började allt… Jag hade redan vid den åldern upplevt mycket smärta och trauman; förlorat en av de viktigaste människorna i mitt liv, hade en frånvarande pappa som flyttade till Saudi-Arabien när jag var 11, vänner som svek och som för många i den åldern; hjärtesorg kopplat till killar. Detta; för att bara nämna några av smärtorna jag upplevt.

Jag kom från en högpresterande familj med en pappa som alltid flytt in i träning. Vid den tiden hade jag inte direkt någon sund förebild och visste alltså inte hur jag skulle vara eller hur jag skulle hantera smärtan jag bar på, den ångesten som jag vaknade med varje morgon som ett svart hål i min kropp.

Den sommaren tillbringade jag på ett Österrikiskt internat; en sportskola där träning låg på schemat varje dag. Det var roligt. Ja så roligt och fick mig att må så bra så att jag tränade maniskt; flera gånger per dag. Med det ökade givetvis också min aptit då jag förbrände hiskeliga mängder energi; något jag då inte förstod. Så när en klasskamrat till mig kommenterade mina stora portioner bröt jag ihop…

Varje kväll innan jag la mig tog tvångstankarna tag i mig och jag var ”tvungen” att göra; 40 armhävningar, 50 sit-ups och 40 rygglyft. Detta fortsatte; varje dag i många års tid. Oavsett trötthetsnivå eller dagsform. Jag kände mig helt enkelt tvungen för att ens kunna sova med gott samvete.

Så gick åren och manin för mat och träning ökade. Jag var i absolut ”topp-form” och höll mycket strikt koll på både träningen och vad jag stoppade i mig. I fler år förbjöd jag mig att äta något onyttigt. Det var alltså nolltolerans till både pizza, godis, läsk, chips, pommes eller annat som jag ansåg onyttigt. Smöret skrapades bort från smörgåsen och alla produkter var lätt-produkter (vad jag då trodde var de mest hälsosamma alternativet).

Vid 19 års ålder var jag som ”sjukast”. Jag tränade 6-7 dagar i veckan varav en träningsdag kunde börja med 40 min snabbt på löpbandet för att sedan fortsätta med ett en timmes boxpass och sedan avslutas med 60 minuter intensiv yoga. Jag hade magrutor och fick oerhört mycket komplimanger för både min kropp och min disciplin.

Utåt sett var jag glad och sög åt mig av alla komplimanger jag fick av både min mamma, vänner och killar men inom mig rådde en djup förtvivlan. Jag kände mig fången i min egen kropp och visste inte hur jag skulle bryta mig fri.

Åren gick och min mani att leva ”hälsosamt” höll mig fortfarande i sina klor. Ingen såg eller vågade fråga hur jag egentligen mådde. Jag började att studera kost och träning i USA för att sen fortsätta mina studier i Sverige. Där var det många omkring mig som liksom jag; tränade maniskt och åt en strikt kost och jag tror det också var därför ingen direkt reflekterade över hur sjuk jag egentligen var. För det är just det; att leva ett ”hälsosamt” liv anses i mångas ögon vara ”sunt” och ”duktigt” när det i själva verket är direkt farligt och osunt!!

Jag började träna med en PT och var fysiskt starkare än någonsin. Jag ville ha ett mål. Ett mål med min träning och något jag kunde fokusera på så jag anmälde mig till en fitnesstävling där man skulle tävla i fem olika styrkegrenar. Jag tillbringade nästan varje dag på gymmet eller i löpspåret. Att jag i över ett års tid lidit av hälsporre och haltade ur sängen varje morgon var inget som då bekom mig. Träna skulle jag. Punkt. Till vilket pris som helst.

Så en dag sa kroppen ifrån. Jag skulle göra marklyft och det gick inte. Smärtan var olidlig. Jag gav upp den övningen och gick på bänkpress istället men bröstmusklerna skrek av smärta. Min tränare sa att jag nog behövde träna lite lättare, något jag inte alls ville höra.

Veckorna gick och jag fick för var dag jag försökte träna, inse att kroppen ville inte mer. Den var helt slut och sa ifrån att nu får det vara nog! Det var många tårar som kom i den vevan. Jag ville inte inse varken att min träning gått för långt eller att jag var skadad…

Så kom sommaren 2013 och det var där allt tog sin vändning… Jag mötte en man. En underbar man som även var kock. Han var den första att verkligen se mig, höra mig och älska mig ovillkorligt. I början av vårt förhållande fortsatte mitt maniska beteende. Jag varken drack alkohol, åt gluten och socker intogs bara i ytterst små mängder.

Men så gick tiden och sakta men säkert släppte ”sjukdomen” sitt grepp om mig. Jag hade äntligen insett att jag inte alls ville leva som en fånge i min egen kropp och att det enda sättet att frigöra mig från det var att utmana mig själv. Så jag tog fler och fler träningsfria dagar, införde mer och mer i min kost. Saker jag inte stoppat i mig på många år. Det var fortfarande en röst inom mig som försökte få tillbaka mig i sitt grepp.. En ångest varje gång jag åt något jag tidigare ansett ”onyttigt”.

Snart 4 år har nu gått sedan vi först möttes och jag är äntligen fri! Fri från all mani, fri från fångenskapen jag levde i i så många år. Idag tränar jag inte alls som jag då gjorde. Jag är ute i naturen timvis varje dag. Jag mediterar. Jag yogar om och när jag vill och inte för att jag måste. Jag äter precis vad jag vill och njuter av varje tugga. Ja, för jag älskar mat och att då kunna njuta som aldrig förr är en frihet som är svår att sätta ord på.

Idag är jag gravid i 6:e månaden och i vår kommer min älskade sambos och mitt första barn. Jag ser mig själv i spegeln nu och älskar min spegelbild mer än jag någonsin gjort. Jag klappar min mage och njuter av varje sekund jag får uppleva denna känsla. Denna heliga, välsignade känsla.

Ortorexi, som jag led av, drabbar fler och fler och det är dags att den lyfts fram i media och blir mer uppmärksammad. I detta ”hälsofokuserade” samhälle vi lever så är det ännu viktigare att det lyfts fram att det ”hälsosamma” även har en baksida som allt för få talar om.

Livet är till för att njutas av. Vare sig det är av mat, natur eller vila. Följ din kropp. Lyssna till ditt hjärta, din själ och din kropp. Be om hjälp när du behöver och tro inte att du behöver klara allting själv.

Och sist; du är aldrig ensam!

Med innerlig värme,

Alin

 

 

 

Känsliga barn och alla diagnoser

img_9729

 

Kära medmänniskor✨.

Jag har något viktigt att dela. Det gör ont i mitt hjärta av att se alla barn diagnostiseras till höger och vänster. Är det inte ADHD så är det Asperger, autism eller add. Personligen tror jag inte på diagnoser av sådant slag.

Vad vi människor glömmer är att det finns andliga, öppna och känsliga individer här på vår jord som är här för att lära oss saker. Dessa människor skiljer sig av det slaget att de tar in mycket i deras omgivning. Känner in, känner av och detta är på ett energimässigt plan. Alltså långt ifrån vad våra logiska hjärnor säger oss. Detta går inte att ”ta på” utan sker bara inom dessa öppna, känsliga själar.

Att då lägga till denna frånkoppling från natur som råder i det nutida samhället, all skärmtid, det snabba tempot som är. För lite paus för vila, att bara vara. Och att på det; ge barnen medicin för att de har sk ”adhd”… När det de behöver egentligen är…

-Mer ro
-Mer vistelse i naturen
-Mer lugn i sin omgivning
-Mindre tid framför skärmarna
-Mindre tillsatser i sin mat
-Lugnare skolmiljö
-Massor med kärlek och tillgivenhet
-Förstå att de är unika i sitt slag

Jag är helt medveten om att det kommer att vara en del som blir ”upprörda” av detta inlägg men det bekommer mig inte då jag har en ren och god intention i allt jag gör och så även i detta.

Varför råder det en sådan rädsla kopplat till det andliga? Varför vill många inte ens försöka förstå att det finns mer i livet och här på jorden än allt vi ser och kan ta på.

Med massor av värme från Alin

It’s his birthday…

love birthday

Three years ago; this man entered my life and swept me away. The first time I saw him I was sitting next to my sister at the dock waiting for our dad.. I looked up, spotting the most handsome man walking towards us. Our eyes met and it was a moment when time stood still. I simply couldn’t take my eyes off of him. It turned out that he was one of the chefs at my sisters restaurant where I was supposed to help out a week later.

I will never forget the first time I entered the kitchen and our eyes met again. I didn’t know what was happening to me. All of a sudden I turned into this shy ”school girl”, not knowing what to say..

That was how it all started… I had the best summer of my life and for the first time, I knew I had met the love of my life.  I was the happiest I had ever been but also more scared than ever. What if he would disappear and leave… Simply walk out of my life; leaving me with a broken heart. I couldn’t bare it happening to me once again. I was so scared and traumatized by all the bad things that had happened to me in my life. I was terrified of having to experience another trauma. So I tried to protect my heart by not entirely letting him in…. I had made a promise to myself, never letting myself getting hurt again.

But he was confident and brave and so full of love that as time went by I lowered my guard and slowly, oh so slowly I let him in….

A little more than three years have now passed. The day he entered, my whole life changed for the better. I am so safe now that I have been able to heal my old wounds. I have cried more than I ever had because I have felt safe enough to let the tears out and I have loved more than ever because I have finally realized what love is…

This man is the most beautiful man and soul I have ever met. He is the bravest, most loving and caring person.. With him I am the woman I am supposed to be❤️.

Dear women; it’s time we learn to love our bodies and ourselves..

alin bistoletti pt medial vagledning

My whole life I have been in control of my body. I used to have a six pack, muscular arms and fat no where to be found. Until a year ago I had never seen a cellulite on my body. Was I happier back then…? No!

The pressure of upholding that ”perfect” body took so much energy out of me. Having a toned and strong body was part of my identity back then. I thought that was all that I was; an insecure girl with a fit body.

Most of you might have read my previous post about orthorexia so I’m not going to repeat myself and tell you that story all over again but I still want to raise this important subject once again.

Media and social media focuses so much on ”ideal bodies”, the latest fitness trends, the newest diets and it upsets me how many young girls believing that having a skinny/toned body is ”THE ideal”. Young women who have eating disorders… Young women posting images of themselves wearing underwear; tucking their bellies in.

I have spent the majority of my life working out on a [more than] regular basis; never resting, avoiding unhealthy food, looking myself in the mirror and no matter how toned I was; not liking my body. I have always loved food but I could never really enjoy it because all I could think of was how long it would take for me to burn the calories that I had just eaten.

Until my body, a few years back,  ”broke” trying to tell me to stop pushing it, I never really knew what ”rest” was… What enjoying life and food was.. I know I’m not alone having been on this journey and if I; by sharing this post; can affect one person then it’s more than worth it.

I now stand in front of the mirror, looking at a feminine and curvy body (with a few cellulites here and there). A beautiful body that I am, for the first time in my life; learning to fully love and appreciate. A few hours ago I swam in the ocean, enjoyed the rain while swimming. On my way back home through the forest, I stopped for a minute, closed my eyes, felt the rain pouring over my face while listening to the birds singing. These are moments now that I so genuinely enjoy. More than I have ever enjoyed one single hour at the gym…

I love being a woman with all that there is to it and never again will I feel guilty not working out or guilty enjoying a delicious meal. Life is meant to be enjoyed and I sure will! So tonight I will enjoy a glass of red wine, a delicious meal cooked by my love and the company of my loved ones surrounding me.

The real me…

 

alin bistoletti medium pt coach

 

This is me now… A nature’s child. An animal loving person. A confident woman full of love for myself and others. A 33 year old woman standing my ground. Yes; I now stand my ground and from now on; I always will!

I will speak my truth and walk my path. I will stand up against injustice, I will spread my light and share my wisdom. I am here for a reason; to help change the world for the better. That’s my mission, my calling…

From the beginning I always felt different; sensitive and not like others. My life’s journey has been rough, challenging. I have been through darkness and trauma. For the majority of my life I have felt diminished and insecure. I have been so scared… Scared of not being loved. Scared of not being accepted for who I truly am. I have been scared; terrified of people leaving me. Of being abandoned. Until now….

For the last few years; I have been on ”my healing journey”. I made a decision that I no longer were willing to carry my heavy burden; my past. So I searched… Searched for help. Because I knew I couldn’t do it alone. So I went to see a therapist.. And then another one.. Then a medium crossed my path and that’s where it truly really started. Then I went to a healer.. And I took help from a shaman. I searched for the right help for me and I found it.

And so the tears started flooding.. The old pain resurfaced and the memories all came back. Yes; it came back and resurfaced because it had to. Because that was the only way for me to release it. Was I scared; yes. Was it worth it? YES!

Because now I’m free and most of all; I am me! The real me. The person I am suppose to be. And the most important thing; I am no longer scared. I am no longer a prisoner of my past. I am free and ready to make a difference.

With love,

Alin

Min mening…och vart jag anser vi bör lägga fokus.

alin bistoletti

Sitter för närvarade och bläddrar i ett populärt magasin där jag läser om Åhléns nya koncept där man inte längre ska dela upp pojk/flickkläder på sina avdelningar utan man ska sortera på storlek istället.

Varför kan inte bara flickor få vara flickor och pojkar få vara pojkar? Vill döttrarna bära blått så varsågoda, vill de använda sin rosa kjol med matchande rosett så tillåt de att göra det. Och likaså; vill sönerna bära tights så låt de göra det precis lika mycket som vi behöver tillåta de att spela fotboll och klä sig i blått. Oavsett vad barnen utövar för sport eller vad de klär sig i för färg så är de ju till synes å sist ändå pojke eller flicka.

Och ordet ”hen”…?!??  Vi har levt i flera tusen år på denna jord… Männen har jagat och kvinnorna har suttit vid elden och passat barnen. Pojkar har fått kallas just pojkar och flickor just flickor. Varför kan vi inte fortsatta få kalla det för ”hon” eller ”han”?

Varför detta enorma ”genusfokus” och att lägga så mycket energi på att precis ALLT ska vara lika.

Vi ÄR olika vi män och kvinnor; pojkar och flickor så varför inte bara låta det vara så? Vi är precis lika fantastiska; oavsett kön. Vi har olika kvaliteter bara och det är just det som är så fantastiskt för hur skulle världen annars se ut?!

Jag tycker vi bör ta och rikta vår energi på mer betydelsefulla saker såsom att värna om varandra, om vår jord, om djuren.. Jag tycker vi ska respektera varandra för de vi är utan att missunna eller förminska varandra.

Nu har vi en chans att påverka jorden och mänskligheten till det bättre en gång för alla så varför lägger vi inte alla mer fokus på detta viktiga?

Jag vill avsluta med att säga att jag respekterar att vi alla har olika åsikt om detta men nu har jag i alla fall sagt min mening och det kändes viktigt.

Med värme,

”Smile for a day”

alinbistoletti healing pt

”Smile for a day”

Let’s all join together and spread some love and joy around the world.

Friday March 18th;
Find at least one person whom you greet with a smile. It could be anyone and as many as you like. Look at least one person in the eyes and smile at them. Maybe it’s the bullied girl at school, the old lady at the train station or your next door neighbor.

Why am I doing this; sharing this in social media? Because I want to make the world a better place but I can’t do it alone.

If we all spread some joy, love and light; this world can change to the better.

Please share this with as many people as possible and believe that there WILL be a change for the better.

Healing, love and warmth⭐️,

Alin Bistoletti

Vad får dig att må bra?

 

IMG_6688

Image(1)

 

Jag gillar Afrikansk dans; att totalt släppa loss utan att egentligen ha en aning om jag gör ”rätt” eller ser bra ut. Vissa dagar vill jag bara vila; i mina raggsockor och mysbyxor på fårskinnsfällen framför brasan eller i min kärestas famn.

Jag myser med Mio, vår kanin, för att han är världens härligaste lilla grabb. Jag busar med barnen omkring mig för att det gör mig glad och för att jag helt enkelt älskar barn.

Image(2)

Jag njuter av god mat utan att räkna kalorier eller få ångest över vad jag stoppat i mig för att livet för mig vore avsevärt mycket tråkigare utan det. Vissa dagar är det pizza för att det är gott,  andra dagar äter jag mungbönssallad för att just den dagen var det det min kropp ville ha. Jag lagar Wienerschnitzel, Gurkensalat och potatissallad åt familjen för att det är allas vår favoritmat. Vi samlas kring matbordet och tänder ljus och konverserar (utan mobiler) för att det är mysigt och viktigt att ”se varandra”.

 

Image(1) kopia
Kvällens middag; pasta med egenplockad svamp, grädde och tryffelsalt.

Jag går ut i skogen för att det ger mig energi, jordning och därmed ett inre lugn. Och nu snackar vi inte powerwalks med andan i halsgropen utan lugn promenad med en stunds total stillhet på ”min” meditationsplats i skogen.

Jag har börjat ”köttreducera” för att jag mår bra av det och för att jag värnar om moder jord och djuren.

Jag börjar morgonen med en kort stunds yoga för att min själ behöver det.

Jag sover 10 timmar per natt för att jag i perioder behöver det.

Jag säger nej när jag behöver och ja för att jag vill.

När jag är ledsen så gråter jag för att jag behöver gråta.

Dömer någon mig så är det deras ensak; ej min.

Jag vägleder människor; själsligt och fysiskt. Jag jobbar med det för att jag älskar det, för att det är mitt kall. Jag är min egen för att jag vill vara fri. Jag använder min mediala sida i mitt jobb för att jag har den och för att jag på så sätt bättre kan hjälpa de människor som kommer till mig.

Det finns stunder då jag tvivlar på mig själv och vad jag kan och stunder då jag känner mig totalt i min kraft och är helt trygg i allt. Vad jag däremot med handen på hjärtat kan säga är att jag älskar livet. Med allt vad det innebär; toppar och dalar, prövningar och utveckling, kärlek och trygghet..

Vill avsluta med att säga att mitt liv långt ifrån alltid har sett ut såhär. För er som känner mig så vet ni, för er som läst fler inlägg på bloggen har ni fått inblickar i mitt liv och för er som besöker bloggen för första gången vill jag säga; jag har stundvis i livet befunnit mig på ”botten av botten, i förtvivlan och undrat hur jag någonsin ska ta mig upp. Men det går… för vill vi någonting tillräckligt mycket så går det att ta sig vidare…

Livet är här och nu; och till för att levas (med allt vad det innebär⭐️).

Med värme,

Alin

Barnen i mitt liv!

 

karlek pt alin bistoletti halsocoach

Först kom du Noel.. För 12 år sedan. Jag var på väg till Österrike och hann precis hälsa på dig på BB innan jag åkte. Jag glömmer aldrig dina vackra stora och kloka ögon. Du var mitt första syskonbarn och det var stort. Nonno; du är vacker inifrån och ut. Du kan få mig att skratta så att jag får ont i magen och är så äkta på alla vis. Kloka, känslosamma, vackra Noel!

karlek pt alin barn bistoletti halsocoach

4 år senare anlände lilla jordänglen Fralla; Fred Fralla Bruce. Din blonda kalufs och blå stora ögon. Ögon som sade allt. Jag minns samtalet som igår; hur jag satt där vid matbordet i USA och fick samtal av Nicole med en förfrågan om jag ville bli din Gudmor. Jag blev rörd ända in i själen och tårarna rann. Tårar av lycka över äran att få bli just Din Gudmor. Fralla; när jag ser dig fylls mitt hjärta av den kärlek du sänder ut. Du strålar vackra pojke.

 

karlek pt alin bistoletti halsocoach

Sen kom du Pricken.. Ja det var så du kallades då; Pricken för att du hade två mörkbruna prickar till ögon. Egentligen heter du ju Buster men du kommer ändå för alltid vara min lilla Prick. Du var min mellansysters första barn och DET kändes stort. Du var allas vår lilla Monchichi med ditt mörka, tjocka hår och vackra bruna ögon. Buster; med din fina blyghet, vackra och djupa ögon och ditt stora hjärta får du mig alltid att le stort. Du är något av de vackraste barn jag sett och precis lika fin på insidan.

karlek pt alin bistoletti halsocoach

Tiel… Min älskade lilla Tille. För 5 år sedan ganska precis så anlände du. Wow! Det första jag sa var; vilken gammal själ han är. Vilken klok liten kille. Du charmade alla redan då med dina ”spexande stunder”. Familjens lilla clown. Jag kände igen mig så mycket i dig Tille. Och gör än idag. Ett bestämt och charmigt litet kärlekstroll var du redan då.. Tiel; du är min andra Gudson och du berör mig djupt på alla plan. Din blick säger allt och du är ett av de visaste barn jag vet.

karlek pt alin bistoletti halsocoach

Sen kom ni in i mitt liv; Axel och Alicia. Det var så nytt för mig allting då. För två år sedan. Helt plötsligt var jag bonusmamma. Ni var med på pappas och min första date där på stranden. Vi spelade kasta gris och jag var supernervös. Det var ju trots allt första gången jag var på date med en man och hans två barn. Jag visste inte då att det bara var starten på alla våra härliga år tillsammans. Vi ”bondade” redan då och den kontakt vi har skapat under dessa två år är helt fantastisk; äkta, kärleksfull och vacker. Ni är så olika och precis lika fantastiska. Tack för att ni har tagit emot mig med öppna armar och så fint visar er kärlek tillbaka till mig. Precis som jag älskar er.

karlek pt alin bistoletti halsocoach  karlek pt alin bistoletti halsocoach

 

 

 

 

Sist men inte minst har vi dig Jackie. Jacksan; lilla älskade charmiga tös. För snart två år sedan föddes du lilla vackra Kajsa Kavat. Du hade redan då en vilja som få och tog din plats från första stund. Du blev snabbt familjens lilla prinsessa. Ditt busiga leende och din underbara humor kan få vem som helst på fall. Du sprider en glädje Jackie som få barn gör och du har redan vid denna ringa ålder fångat mångas hjärtan.

karlek pt alin bistoletti halsocoach

Älskade barn! Ni betyder så enormt mycket för mig! Även om vi så skulle befinna oss ett halvt jordklot ifrån varandra så vet ni att ni alltid finns i mitt hjärta. Min kärlek till er är STARK och aldrig sinande.

Var och en av er är unik. Glöm aldrig det!

JAG ÄLSKAR ER!

karlek pt alin bistoletti halsocoach

 

Idag firas kärleken och livet


pt alin bistoletti vagledning coach stockholm karlek

För 2.5 år sedan satt jag ensam i mitt dåvarande kök och gjorde en inventering av mitt liv. Jag reflekterade över allt som hänt, hur mycket som hade ändrats i mitt liv och att inget längre såg ut som det hade gjort tidigare. Jag skrev ner på en lapp vad jag ville ha in i livet, hur jag ville leva och vad jag önskade mig i mitt hjärta. På lappen stod bl.a att jag ville leva familjeliv och möta en stabil, fin och trygg man. Någon som skulle älska mig för den jag är.

Ett halvår senare satt jag på bryggan där jag är uppväxt och gående mot mig kommer kocken på min systers restaurang. Våra blickar möttes och jag kommer aldrig att glömma alla känslor som kom över mig. Jag blev blyg, log, hjärtat började slå snabbare och jag ville inte sluta se på honom.

Den mannen jag så noga hade beskrivit på min lapp där i köket lever jag nu med. Familjeliv kan man också säga då han har två fantastiska barn som bor med oss varannan vecka. Aldrig i mitt liv har jag känt mig så trygg och älskad för den jag är.

Jag vill hylla kärleken. Som, om vi bara öppnar upp ögonen, finns överallt omkring oss. Även i de minsta små sakerna. Jag vill hylla den fantastiska man som fångade mitt hjärta och får mig att känna mig som världens lyckligaste, tryggaste, vackraste och mest älskade kvinna på jorden.

Idag har vi funnits två år i varandras liv och idag fyller dessutom min fina Mattias år. Med honom kan jag skratta, gråta, mysa, slappa, träna, prata och bara vara med. Må vi få många fler fantastiska stunder, dagar och år tillsammans.

Grattis på födelsedagen. Jag älskar dig och JA, jag tycker att kärlek är det vackraste som finns!

pt alin bistoletti vagledning coach stockholm karlekpt alin bistoletti vagledning coach stockholm karlek

Mindfulness för liten och stor.

mindfulness pt alin bistoletti personlig tranare stockholm coach

Fredag kväll; middag vid havet med barnen. Och en liten stund av total stillhet. Mindfulness betyder att vara i nuet; att vara i ens egna tankar och känslor utan att döma.

Det är så härligt när dessa stunder är på barnens initiativ. När Alicia säger helt spontant; ”nu ska vi meditera :-)”.

Det är så viktigt; speciellt i dagens samhälle att även barnen får stanna upp, njuta, känna och bara vara. Att för en stund koppla bort allt vad elektronik, surfplattor och telefoner heter och bara få finnas. Det går så snabbt allting. Vart man än kollar så är människor uppkopplade och då menar jag inte ”uppåt” utan med paddor och telefoner.

Vi talar så mycket om träning men vi får inte glömma vilan. Den är minst lika viktig! Vila som i att bara finnas till utan att göra något speciellt; stänga av telefonen, koppla bort alla ”moderniteter” och andas.. Det är i dessa stunder man lär sig att vara i nuet, att våga vara i sina tankar och känslor. Det är inte bara vi vuxna som behöver detta utan även barnen. Lär barnen att det är helt ok att bara vara för en liten stund…

Jag önskar er alla en strålande fin tisdag:

Aloha,

Alin

”Smygträning”; magövning

Jag får många frågor kring vad man ska träna, hur man ska träna, hur mycket, vad är den ”bästa” träningen etc. Mitt råd till alla som inte har överflöd med tid för träning eller de det inte kommer lika ”naturligt” för är att ”smygträna” dvs få in olika rörelser då och då spontant. Det finns så många måsten idag, så mycket rutiner och många lever i en väldigt inrutad vardag. Vissa har disciplinen att få in 4 pass i veckan, andra 1 och vissa inga.

Mina bästa träningsråd är;

– Lova inte dig själv för mycket dvs lova dig inte att träna 3 dagar i veckan om du inte kan hålla det. Satsa då hellre på 2 pass som blir av.

– Gör något du tycker om och tvinga dig inte till att ex styrketräning på gym om du inte tycker om det.

– Våga prova nya saker. Kanske kan du denna sommar prova att paddla kajak eller testa SUP (Stand Up Paddling). Kanske kan du på detta sätt hitta en helt ny hobby.

– Få in motion spontant i vardagen ex 5 armhävningar varje gång du ska ner i källaren eller jägarvila 1 minut innan du ska klippa gräset.

– Träningspass behöver inte vara långa. Mao det här med att behöva släpa sig på 1-timmes pass på gymmet är inget måste om du inte har tid eller lust. 4-minuters intervallpass är minst lika effektivt. Jag kommer skriva mer om Tabata här på bloggen.

– Skaffa en pilatesboll som du kan ha hemma. Helt klart mitt favoritredskap där du jobbar med de små musklerna i kroppen. Lägg den där du blir påmind om att du har den och rulla fram den så ofta du kan och gör ex 5 armhävningar mot den. Spontan träning är för många det som lättare blir av.

– Lyssna på vad din kropp vill och inte vill! Jo då; om vi lär känna vår kropp på riktigt så kommer den att ”tala” till dig; sända dig tydliga signaler på vad den behöver.

Sist men inte minst; dagens övning som är en magövning.

Sitt upp, aktivera bålen, rulla bakåt med lagom fart så du hamnar på övre ryggen med benen upp i luften. Lyft upp benen rakt uppåt med hjälp av magmusklerna. Ta lagom fart och rulla tillbaka till utgångsläget. Upprepa på tid eller antal repetitioner.

pt alin bistoletti magovning coaching stockholmpt alin bistoletti magovning coaching stockholmpt alin bistoletti magovning coaching stockholm

Skriv gärna till mig och kom med önskemål om det är något speciellt du vill att jag tar upp här på bloggen 🙂

Jag önskar er alla en fortsatt strålande fin fredag.

Mahalo,

Alin

Frihet; från 1.7 mil med hälsporre till spontanrunda för njutning.

pt alin bistoletti lopning coach

När jag kommer in i skogen pluggar jag ur mina hörlurar.. Jag hör fåglarna kvittra, marken som knarrar för varje steg jag tar.. Jag hör mina egna andetag.. De här ljuden noterade jag aldrig förut. Nej; för då skulle det gå snabbt, jag skulle svettas, prestera, ta nya rekord. Att min hälsporre skrek sluuuta, staaanna medan jag fortsatte springa mina 1.7 mil tog jag ingen som helst notis om. Men det är nya tider nu 🙂

Löpning för mig är frihet. Frihet i en liten ask 🙂 Jag har ingen tid att passa, jag kan sticka ut när jag vill, jag får vistas i den härliga naturen som ger mig extra styrka, jag kan ta sällskap och ha fina samtal eller springa själv och bara vara med mina egna tankar och känslor. Allt jag behöver är ett par bra och bekväma skor (gärna färgglada som mina nya).

pt alin bistoletti lopning coach

I mitt yrke möter jag många som skarpt ogillar att springa. Det fanns en tid då löpning stod längst ned på min lista också. Det var liksom vad jag ansåg då; ett nödvändigt ont MEN så lärde jag mig löpteknik under min utbildning och WOW säger jag bara. Hela min inställning tog en totalvändning. Jag insåg att jag inte alls behövde springa slut mig varje gång. Jag lärde mig hur lätt och härligt det faktiskt kunde vara att springa. pt alin bistoletti lopning coach

Idag kände jag en stark dragning att ge mig ut på en runda. Känslan är lika underbar varje gång. Känslan av att inte längre behöva prestera för mig själv utan att faktiskt kunna anpassa tempot efter min dagsform. Är jag låg på energi så kan jag gå, vill jag jogga lätt så gör jag det och är jag full av energi så kan jag ”flyga” fram över stock och sten. Återigen; vikten av att lyssna på vår kropp!!! Det tål att upprepas.. Igen och igen.

pt alin bistoletti lopning coach

NÄR ni är ute och joggar; ta ur hörlurarna och lyssna, dofta och se allt omkring dig. Bor ni i storstad; ta er då och då ut i naturen ändå. Viktigt för själen. Njutningen under dagens vackra runda var total.

pt alin bistoletti lopning coachpt alin bistoletti lopning coach

Träning kan också vara njutning och träning ska vara roligt tycker jag. Sen är det faktiskt så att alla inte älskar det. Det är det jag vill förmedla till alla mina klienter; hitta en form som passar just Dig.

En liten dusch nu och sen göra mig en kopp thé och bjuda kaninen på nåt mums. Sambon kommer hem sent och imorn kommer barnen :-).

Schönen Abend,

Alin

Om att acceptera varandra för de vi är!

pt halsa halsocoach personlig tränare alin bistoletti

Vissa vill bo i trädkoja medan andra vill bo i stor villa. En del har råd att åka på semester flera gånger om året medan andra knappt har råd med mat. Vissa röker medan andra tränar galet mycket. En del är överviktiga medan andra är trådsmala. En del äter vegetariskt medan andra älskar kött. Vissa vill skaffa barn medan andra väljer ett liv utan (och en del kan inte ens få barn). En del blir läkare medan andra vill jobba på bibliotek. Vi ÄR alla olika och så måste det få vara.

Normal? Vad innebär det ordet egentligen? Att vara normalviktig tex. Vem bestämmer vad just ”normalviktig” är? Jag är personlig tränare och hälsocoach och som ni vet så tränar jag när jag känner för det, äter vad jag vill och är ute och mediterar i skogen varje dag. Då passar jag ju kanske inte alls in i kategorin ”hälsosam” eller ”normal” tänker några av er då. Men vad är hälsosam? Är det att jaga livet ut? Jaga magrutor, ett liv utan celluliter, att springa 10 mil i veckan eller hänga på gymmet varje dag? Nej; inte för mig! Hälsosam för mig är att jag mår bra; i själen; för mår min själ bra så mår min fysiska kropp bra.

Är det inte dags att vi börjar att acceptera varandras olikheter utan att döma? Att vi unnar varandra välfärd och medvind. Att glädjas åt varandra. Är det inte dags att vi alla sprider lite mer glädje och faktiskt börjar att ”se varandra” istället för som det är nu; att vi är så upptagna med att nå våra ”mål” att vi absolut inte hinner med själva livet (resan) och se till det vi har omkring oss?

Så vart börjar vi då? Säg hej till främlingen du möter på gatan, döm inte den överviktiga som kanske har det jättetufft med sina extrakilon eller tiggaren som kämpar för att ha råd med mat till sin familj. Le till kassören i matbutiken. Vi kan alla göra skillnad och det är dags att vi börjar nu.

Vi går alla igenom olika saker; faser, upp-och nedgångar, sorg, smärta.. Men det är viktigt att även i det se till det Du har, uppskatta det du har, älska det du har…

Idag skickar jag kärlek och värme till alla fina och kärleksfulla människor jag har omkring mig. Som alltid finns där för mig, som tror på mig när jag själv ibland tvivlar och som älskar mig för den jag är!

Kärlek och Aloha,

Alin

PS! Och ni; glöm inte att busa lite också. På bilden pallar jag persimons i en trädgård i Italien. Precis som när man var barn 🙂 Lite bus och skratt förlänger helt klart livet.

Sen har vi den här lilla killen också som förgyller tillvaron för oss hemma. Får jag lov att presentera; the one and only: Mio.

pt halsocoach alin bistoletti halsa

Inga mer dieter!

pt halsocoach alin bistoletti

Hej på er mina trogna läsare.

Jag vill börja med att tacka för att ni följer mig och återigen; för alla fina kommentarer jag fått! Livet ”händer” ibland och det är viktigt att följa med.. För mig i alla fall :-). Men nu är jag här igen med några; vad jag anser; viktiga ord :-).

Var i matbutiken igår och handlade och mina blickar drogs till löpsedeln som lydde något i stil med ”Nytt sätt att gå ner i vikt utan dieter”.. IGEN??!! NÄR ska vi släppa taget om den enorma fokus som råder kring våra fysiska kroppar och vad vi äter, inte äter, vad som är nyttigt, hur många dagar i veckan vi tränat, hur mycket vi ”unnat oss” eller inte unnat oss… ?

Ja, jag är personlig tränare, hälsocoach, gruppträningsinstruktör och kostrådgivare så borde inte jag också träna 6 dagar i veckan, hålla en strikt kost och ha endast en unnardag i veckan? Svaret är nej! Ni som läst inlägget jag skrev tidigare här på bloggen: ”Ortorexi-när träning går för långt” vet att det var så större delen av mitt liv såg ut. Men det är nya tider nu 🙂 Om jag idag ”zoomar ut” så vet jag att jag gick igenom den resan för att bättre kunna hjälpa och vägleda människor. Ja så är det egentligen med alla mina ”resor” jag gått igenom i livet. Det är ju människor jag jobbar med och hjälper.. Så vem vore jag utan mina ”rocky roads”..?

Jag är inte den som kommer med pekpinnar och marknadsför dieter av olika slag. Tvärtom; jag är trött på allt prat och fokus kring vår fysiska kropp. Det är som att människor har glömt bort vad begreppet ”hälsa” egentligen står för. Bör inte hälsa vara att må bra både själsligt och fysiskt (och ja; de går hand i hand…). Bör vi inte NJUTA mer av livet istället för att bara jaga… Jaga den perfekta kroppen, den optimala dieten, det bästa jobbet..

Till mig kommer människor av olika slag. En del vill bli starka i kroppen, andra få vägledning och coaching i livet medan en del vill ha kostråd. Vi ÄR alla olika och det är ju det som är det fantastiska med mänskligheten; våra olikheter. Ska jag berätta en ”hemlis” ;-)..? Ibland ger jag i hemläxa till mina kunder att njuta av en god middag med dessert.. Hmmm tänker ni nog nu.. Varför gör hon så? Hon är ju PT och hälsocoach.. Japp; men jag kan kalla mig den moderna tidens PT och hälsocoach 🙂 En PT och coach med mer fokus på det själsliga än det fysiska.

Med det här inlägget vill jag sprida budskapet kring hur viktigt det är att faktiskt njuta lite också.. Utan dieter och förbud! Njuta av allt det härliga livet OCKSÅ ger. Någon som håller med 🙂 ?

En varm kram till er alla från mig… Alin (den ”nya tidens PT och hälsocoach 😉 )

PS! Bilden är från bergen i Italien med min härliga livskamrat Mattias. Tagen kort efter vårt härliga Gelato-stopp :-). HÄR njuter jag!!