Om att acceptera varandra för de vi är!
Vissa vill bo i trädkoja medan andra vill bo i stor villa. En del har råd att åka på semester flera gånger om året medan andra knappt har råd med mat. Vissa röker medan andra tränar galet mycket. En del är överviktiga medan andra är trådsmala. En del äter vegetariskt medan andra älskar kött. Vissa vill skaffa barn medan andra väljer ett liv utan (och en del kan inte ens få barn). En del blir läkare medan andra vill jobba på bibliotek. Vi ÄR alla olika och så måste det få vara.
Normal? Vad innebär det ordet egentligen? Att vara normalviktig tex. Vem bestämmer vad just ”normalviktig” är? Jag är personlig tränare och hälsocoach och som ni vet så tränar jag när jag känner för det, äter vad jag vill och är ute och mediterar i skogen varje dag. Då passar jag ju kanske inte alls in i kategorin ”hälsosam” eller ”normal” tänker några av er då. Men vad är hälsosam? Är det att jaga livet ut? Jaga magrutor, ett liv utan celluliter, att springa 10 mil i veckan eller hänga på gymmet varje dag? Nej; inte för mig! Hälsosam för mig är att jag mår bra; i själen; för mår min själ bra så mår min fysiska kropp bra.
Är det inte dags att vi börjar att acceptera varandras olikheter utan att döma? Att vi unnar varandra välfärd och medvind. Att glädjas åt varandra. Är det inte dags att vi alla sprider lite mer glädje och faktiskt börjar att ”se varandra” istället för som det är nu; att vi är så upptagna med att nå våra ”mål” att vi absolut inte hinner med själva livet (resan) och se till det vi har omkring oss?
Så vart börjar vi då? Säg hej till främlingen du möter på gatan, döm inte den överviktiga som kanske har det jättetufft med sina extrakilon eller tiggaren som kämpar för att ha råd med mat till sin familj. Le till kassören i matbutiken. Vi kan alla göra skillnad och det är dags att vi börjar nu.
Vi går alla igenom olika saker; faser, upp-och nedgångar, sorg, smärta.. Men det är viktigt att även i det se till det Du har, uppskatta det du har, älska det du har…
Idag skickar jag kärlek och värme till alla fina och kärleksfulla människor jag har omkring mig. Som alltid finns där för mig, som tror på mig när jag själv ibland tvivlar och som älskar mig för den jag är!
Kärlek och Aloha,
Alin
PS! Och ni; glöm inte att busa lite också. På bilden pallar jag persimons i en trädgård i Italien. Precis som när man var barn 🙂 Lite bus och skratt förlänger helt klart livet.
Sen har vi den här lilla killen också som förgyller tillvaron för oss hemma. Får jag lov att presentera; the one and only: Mio.
INTUITIV LIVSCOACH
Man kan kalla mig en livsnjutande, "nytänkande" bloggare som kommer att ta upp ämnen som; kroppen, själen, mat, andlighet och frågor och funderingar kring allt detta.
Jag är Alin Bistoletti. Mamma till Holly 5 år och Niki 10 månader. Utöver min mammaroll så jobbar jag som intuitiv livscoach.
Jag har stark dragning till naturen och tillbringar mycket tid där. Utöver det så finner jag stor glädje i att laga mat och baka och uppskattar "det enkla" i livet. Jag tar ingenting för givet och känner varje dag en tacksamhet till allt jag har.
Min personliga resa har varit prövande i mångt och mycket. Jag har alltid varit en sensitiv själ och känt mycket. Något jag idag ser som en gåva menad att hjälpa andra men som genom livet också varit oerhört prövande; att ta in så mycket och känna "andras känslor" utan att förstå det. Jag har gjort både en fysiskt och själsligt tuff resa men känner mig idag mer läkt än någonsin och med det; en frihetskänsla jag aldrig tidigare känt.
Jag hoppas med denna blogg och med det jag arbetar med kunna hjälpa fler på sin livs väg; hjälpa med allt från läkning till att finna ro och att finna sin väg. Den rätta för just Dig.
Mycket värme,
Alin
Alin Bistoletti 